Mycket rönnbär = mycket snö?

Rönnbärsträden dignar med otroligt mycket rönnbär som hänger i stora klasar på träden.
Titta själv nästa gång du går förbi en rönn så får du se.


Om rönnen har mycket rönnbär blir det en sträng vinter med mycket snö enligt ett uttryck. Uttrycket kommer ifrån Bondepraktikan.


Långt innan vädersatelliter och datorer fanns använde bonden Bondepraktikan för att förutse väderlek och årsväxten. Den är en slags handbok med råd och tips för bönderna.
Redan på omslaget berättar Bondepraktikan om sin egen förträfflighet:

Fromme läsare köp mig nu.
Mycket förstånd lärer jag dig.
Bonde-Praktika är mitt namn.
Läs mig, det länder dig till gagn.
Det hela årens lopp vill jag dig lära, Varefter du dig skall regera.


Kan man lita på Bondepraktikan?
Att mängden rönnbär skulle ha någonting med den kommande vintern att göra, avfärdar både natur-, väder- och folklivsexperter numera.
– Man ska nog mer betrakta det som poesi än vetenskap, säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg.


Bondepraktikan har sin plats i historien. Men lita inte på rönnbären som naturligtvis visar hur vädret har varit och inte hur det ska bli!

Oavsett nu hur vintern blir, hoppas att den dröjer, så kan man ju ta tillvara på de vackra rönnbären och göra en utsökt gelé.
Recept på Rönnbärsgelé med äpplen.


Till sist…
Bartolomeusdagen (den 24/8) är dagen klar, bådar vacker höst.
Jaha, då återstå det att se om Bondepraktikan stämmer...

Over and out L8

Svininfluensan

Den nya influensan A(H1N1) är ett nytt influensa­virus som sprids över världen. För de allra flesta är det en ofarlig men ibland obehaglig sjukdom med symtom som går över på några få dagar.

Vilka symtom får man?
Feber, torrhosta, halsont, ont i kroppen, uvudvärk, frossa, snuva och en väldig trötthet är vanliga symtom vid influensa. Det är viktigt att hindra smittspridningen för att skydda dem som kan bli allvarligt sjuka av influensa.

Hur hindrar man smittspridning?
Tvätta bort influensavirus som lätt fastnar på fingrar och på ytor som dörrhandtag, och som kan spridas vidare när du tar i hand. Använd tvål och vatten.

Med handsprit får du bort ännu mer virus efter handtvätten.

Fånga upp virus genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som du slänger direkt i soporna. Undvik att täcka munnen med handen när du nyser eller hostar.

Stanna hemma om du är sjuk så sprider du inte influensavirus vidare på arbetet, skolan eller bussen. Kontakta sjukvården per telefon istället för att gå direkt till väntrum där influensa lätt sprids vidare.

Varför ska man vaccinera sig?
Genom att vaccinera sig kan man undvika att själv bli sjuk och även bidra till att minska smittspridningen. Om många vaccinerar sig ökar också möjligheterna tatt hålla igång viktig verksmhet, t ex sjukvård.

Vad kommer massvaccinationen att kosta för Sörmland?
Massvaccinationen av sörmlänningar kommer att kosta landstinget mellan 70 och 80 miljoner kronor. Hälften av kostnaden är vaccin, resten kostnad för extra personal.
Läs mer i Eskilstuna kurirens nätupplaga.



Over and out L8

Vad är Spotify?

Spotify är en tjänst som lanserade under hösten 2008 och är ett Sverigebaserat företag. Tjänsten är en online-musiktjänst för att lagligt lyssna till strömmad musik över Internet.
Spotify fungerar i princip på samma sätt som vilken annan musikspelare som helst, däribland iTunes, Winamp, Windows Media Player, mfl. Den stora skillnaden är att all musiken ligger på internet, helt gratis.
Det betyder att istället för att behöva lägga in låtarna på datorn kan du enkelt söka på en låt i programmet och därefter trycka på play inom en sekund.

I Spotify kan du dessutom enkelt skicka topplistor mellan olika Spotify-användare.

Kruxet med Spotify är att man måste ha en inbjudan för att kunna använda tjänsten gratis.

Här här två webbsidor där man kan "hämta" en gratis spotify inbjudan:
Webbsida 1
Webbsida 2

Over and out L8

"Ettagluttare"

Förväntningarna som jag hade som ”ettagluttare” i början av 70-talet är säkert samma förväntningar som dagens ”ettagluttare” känner inför morgondagens skolstart.
Skolväskan, min var röd med vita kanter, är inhandlad och pennskrinet med pennor och sudd ligger i väskan och bara väntar på att få användas. Snart börjar skolan för många vetgiriga "ettagluttare".

Om förväntningarna och pirret i magen är samma idag som förr så är det helt andra ”ettagluttare” som kommer till skolan imorgon på uppropet. Deras ”ryggsäckar” är fyllda med andra kunskaper än de jag hade i min ”ryggsäck" i början på 70-talet.
Och det är här utmaningen är för lärarna att ta tillvara på elevernas olika ”ryggsäckar”.

Ett utdrag ur boken Ettagluttare:
"Ettor är små kryp med benen i kors" säger Roberta. Hon har berättat massor av hemska saker om skolan. Man måste äta upp all mat på tjugo minuter. Man måste ha mockasiner och tala högt. Man måste snyta sig själv. Om man behöver gå på toaletten ska man räcka upp en hand. "Går det över då?" frågade jag Roberta. Hon bara stönade.

Over and out L8

Odontofobi

Lagom så här års brukar jag bli kallad till tandläkaren.
Jag har tandläkarskräck (odontofobi) så grämer jag mig när kallelsen kommer och hjärtat slår några extra slag.

Jag är ju inte rädd för själva tandläkare utan för vad hon/han ska göra med mina tänder.
Det är där min rädsla sitter.

Jag går hos en tandläkare som faktiskt förstår min rädsla men hon har ännu inte lyckats att ”bota” mig under alla dessa år.
Men trots min rädsla går jag dit varje år, fast jag brukar ringa ändra tiden en till två gånger, dumt eftersom jag på det sättet förlänger min rädsla inför tandläkarbesöket.

När kallelsen kommer i år ska jag inte ringa och ändra datum utan gå dit det datumet som jag blivit kallad.

Som om inte det vore nog så har dottern kommit in på högskolestudier från och med hösten.
- Jaha, vad roligt för henne och vad ska hon läsa?
- Hmm…hon ska läsa till…hmm...TANDLÄKARE!

Aftonbladet har en artikel i dagens nätupplaga, 17 augusti, om Så botar du din tandläkarskräck.
Artikeln tar upp att problemet är stort med människor som har tandläkarskräck och tipsar samtidigt tandläkarrädda med några tips.

Over and out L8

Kan du säga schibbolet?

Författaren Marjaneh Bakhtiari har skrivit den roliga och träffsäkra boken Kan du säga schibbolet.

Boken handlar om en familj Abbasi där pappa och mamman i familjen har flytt från Iran men deras två döttrarna har aldrig varit i Iran utan växt upp i Sverige.

Pappan Mehrdad talar flytande svenska och är lärare på högskolan, författare, debattör som förespråkar att invandrarna ska bli ”svenskar”. Mamman Noushin talar svenska väldigt dåligt, är arbetslös och sjukskriven som invandrare står hon för allt som Mehrdad vill ändra på bland invandrarna.
De har två döttrar. Baran 13 år som ständigt lyssnar på hip-hop musik i sin iPod och Parisa 16 år revoltören som trotsar och ifrågasätter allt.

En dag ställs allt på ända när Parisa säger att hon vill åka till Iran och söka upp sina rötter. Hon kräver att få åka till släkten i Tehran för att ta de spektakulära bilder på en uråldrig religiös ceremoni som hon menar kommer att höja betyget på hennes projektarbete i gymnasiet.
Mamman Noushin vägrar att skicka sin dotter till landet som hon och Mehrdad en gång flytt ifrån. Men den högljudda och trotsiga Parisa står på sig och får tillslut åka till Teheran men ett villkor är att hennes syster följer med.

I boken får man och stifta bekantskap med ett flertal olika karaktärer som är beskrivna med båda humor och värme och deras sätt att se på integrationen.

Läs eller lyssna på boken, den får en att fundera över sina egna fördomar om sådana finns och hur olika vi ser på integrationen.

Jag ger boken 4 hängmattor av 5 möjliga.

Vad betyder schibbolet?

schibbolet [-bo:-], shibboleth, språkvetenskaplig term med bibliskt (hebreiskt) ursprung. Uttalet av ordet schibbolet fick enligt Dom. 12:5–6 avgöra om man var vän eller fiende. Skillnaden (sje- eller s-ljud) betydde liv eller död. Den bakomliggande orsaken till dödandet var förstås inte uttalet utan grupptillhörigheten. Termen schibboletfunktion avser språkets förmåga att skilja vän från fiende, den egna gruppen från andra. Allmänt handlar det om hur en språklig skillnad används för att avslöja social tillhörighet. Man talar även om "en schibbolet", och då avses språkliga detaljer som kan skilja grupper åt, t.ex. variationer som kex/tjex, akseptera/asseptera och större än jag/än mig.
Källa http://www.ne.se/

Over and out L8