Torsdag
På hotellrummet fanns en smart "låda" med laddare för alla tänkbara el-apparater. Fiffigt!
Vi började med att promenera runt lite i Florens sen åt vi en tidig en middag och gick tillbaka till hotellet. Vi var lite småtrötta efter dagens resande och såg framemot en tidig kväll. Men när vi kom tillbaka till hotellet ropade hon som stod i hotellreceptionen att vi hade ett meddelande från vår värd Donatella(ansvarig för det tänkta projektet). Donatella ville att vi skulle ringa upp henne.
Kollegan ringde upp Donatella och Donatella ville komma över till oss så att vi kunde arbeta med att förbereda morgondagens arbete.
Sagt och gjort så kom Donatella över och vi arbetade genom några punkter och utbytte tankar kring projektet. Vid tiosnåret frågade Donatella om vi hade ätit eller om vi skulle gå ut och ät. Men vi förklarade att vi redan hade ätit. Men vi sa inte att vi redan hade ätit kl 17 :) Vi är inte riktigt inne i "the Italien way" där man äter middagen lagom till det vi hade tänkt att gå och lägga oss.
Fredag
Vi träffade Donatella och Calogero(Donatellas sambo som också arbetar med de tänkta projektet) och åkte med spårvagn ut till en skola. På första bilden nedan är presidenten(ja, de titulerar sig så) för skolan och han var med under hela dagen när vi satt och arbetade med projektansökan. Diskussionerna var livliga och det var tur att vi hade en italienska, Dusica, som tolkade vad som sades. Det är lätt att det uppstår onödiga missförstånd annars så tolken var guld värd.
Någon lunch hanns inte med utan vi blev bjudna på cantucci(goda små skorpor) och espresso.
På kvällen var jag, kollegan och "assistenten" hembjuden till Calogero och Donatella på middag. Vi åt en riktigt italiensk middag i Calogeros hemtrevliga etta. De bjöd verkligen på sig själva och det gjorde vi med. Vi stämde upp med en svensk sång som de sjöng med i.
Vad sjöng vi för sång, kanske du undrar?
Jo, det blev Temperaturen är hög uti kroppen...det rulla, det rulla, det rulla...
Lördag
Den här dagen hade vi ju från början tänkt ha som egen tid men Calogero ville träffa oss över en lunch och fortsätta de arbetet som vi påbörjade igår. Så vi la våra planer på hyllan och träffade Calgero utanför Domen och gick till biblioteket där vi åt lunch och fortsatte arbeta. Tolken, Dusica, slöt upp vilket var tur eftersom Carlos knappat kan någon engelska. De frågor och funderingar som vi hade från gårdagens arbetsmöte klarnade och vi kände oss nöjda med dagen.
Ja, ibland blir det inte som man planerat men vad gör väl det!
Jag säger som italienarna Allora.
Allora betyder ungefär nåja, nåväl.
Nu återstår att se om vi får ok från Bryssel vad gäller projektansökan.
Jag hopps att jag får återkomma i frågan.
Over and out L8
