Gröna fingrar - not

Gröna fingrar är något jag inte blivit begåvad med, det är ett som är säkert. Syster-yster tog monopol på den genen 8 år innan jag var påtänkt.

Jag är inte helt "tappat bakom vagnen" när det gäller växtligheter men nära och kära vet att någon trädgårdsmästare är jag inte.

När jag ligger i min kära hängmatta med ena foten i gräset som killar mig över fotknölen och ser ut över ägorna så ser jag bara all trädgårdsskötsel som behöver göras, pust.

- Gräset behöver klippas för det killar över fotknölen.

- Surfinorna eller vad de röda blommorna heter behöver plockas på "döda" blommor.
- Rosorna har fått löss eller någon annan elak insekt som äter på bladen.
- Ogräset "vinkar" uppfodrande i planteringarna att få rensas bort.

Undra om en trädgård kan vara i maskopi mot sådana som mig som helt saknar gröna fingrar funderar jag i min hängmatta.

Nä, då tittar jag hellre på mina hängmatteträd som tåligt år från år håller upp kära hängmattan utan att de pockar på arbete. De erbjuder bara vila och njutning.

Arbetet med att beskära träden sköter favvo-grannen, så mina hängmatteträd är det bästa "växterna" i trädgården. Favvo-grannen har nog också fått genen gröna fingrar som syster-yster.

Tänk om man skulle göra lite nytta istället för att ligga här och fundera.

Ja, så får det blii!

Vart var jag nu i boken innan tanken for iväg ett tag . . .

Over and out L8